Att aktivt välja sin tro - eller inte

Jag hade en vän för många, många år sedan när jag gick på gymnasiet som var kristen. Jag hade flera vänner som var det men jag själv var inte troende, vi accepterande varandras ståndpunkter. Just då var jag inte religiös av något slag utan mer agnostiker, religion och tro fascinerade mig.

I alla fall, den här vännen och jag började diskutera just religion en dag och jag frågade "Varför är du kristen?" och fick ett oväntat svar. Hen svarade "för min familj är det" och jag frågade samma fråga igen men med extra tryck på "du" och hen sade "för att hela min familj är det, vi har alltid varit det" och hen verkade nöjd med det svaret. Det var inte jag.

Jag sade ingenting men jag tyckte "Varför tänker du inte för dig själv?", troligtvis för att jag gått min egna väg på många principer gentemot min familj. För mig var det konstigt att tro något bara för att ens familj gör det. Därför har jag alltid bestämt att OM jag får barn ska de få vara med på de traditioner jag bygger upp men jag kommer inte tvinga dem att bli paganer, jag kommer inte tvinga dem att tro något alls utan visa dem att det finns massa olika religioner och tro, samt vad de har gemensamt (vilket är mycket).

Min mamma är kristen, inte på det sätt att hon går i kyrkan men hon firar kristna högtider, har julkrubba och Jesusbilder. Känns ibland som hon blivit mer religiös efter att jag flyttade hemifrån, hon vet dock att jag har en annan tro och vi båda respekterar varandra på den punkten. Min pappa är ateist through and through och vi pratar om religion i stort men aldrig vad jag själv tror på. Så jag gick min egna väg när jag blev pagan.

Jag läste på och funderade innan jag ens yttrade något. Fortfarande än i dag cirka 8 år efter att jag börjat fira de åtta sabbaterna kallar jag mig inte wiccan, jag har inte dedikerat mig heller, för det är ännu ett steg jag inte är redo att ta. Men, jag valde min tro med omsorg, jag tog ett aktivt beslut. För mig är det konstigt att folk inte gör det i politik och religion, att gå efter någon annan. Jag tyckte till och med det var konstigt att välja gymnasieutbildning efter någon annan, vilket flera klasskamrater gjorde.

--

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med det här inlägget, det var mest en tanke som kom över mig som jag kände att jag behövde dela med andra. Jag hoppas att det i alla fall fått dig att fundera på frågan om aktivt och icke-aktivt val av tro.